Varför blir man bakis?

Cirka 75 procent av de som dricker alkohol till berusning kommer att uppleva en baksmälla. Konsumtionen av relativt stora mängder alkohol leder till mer allvarliga symtom, som inkluderar huvudvärk, illamående, kräkningar, törst och muntorrhet, darrningar, yrsel, trötthet och muskelkramper. Ofta finns det en åtföljande nedgång i yrkes, kognitiva eller visuella-spatiala färdigheter. Andra symtom som takykardi (hjärtklappning) och förändringar i blodtryck, kan gå obemärkt förbi den sjuke.

När man dricker alkohol så minskar kroppens produktion av hormonet ADH (antidiuretiskt hormon) som styr njurarnas vätskeupptag. Volymen urin ökar då och eftersom mer vätska utsöndras istället för att absorberas blir man uttorkad. När du då rubbat kroppen vätskebalans genom att bli uttorkad uppkommer huvudvärk, trötthet, illamående o.s.v.

Mörk sprit värre än ljus sprit

Kemikalierna som bildas vid alkoholintag kallas kongener och ökar frekvensen och svårighetsgraden av baksmällan. Spritsorter såsom konjak, vin, tequila, whisky och andra mörka sorter som innehåller kongener tenderar att skapa värre och mer frekvent baksmälla, medan ljusa spritsorter (som vit rom, vodka och gin) orsakar baksmälla mindre ofta. Forskare har visat att svår baksmälla förekom hos 33 procent av patienterna som intog bourbon (whiskey) (vilket är högt i kongener), men i endast 3 procent av dem som konsumerade samma dos av vodka (vilket är lågt i kongener).

Som en tumregel, desto mörkare en sprit färg, desto fler kongener innehåller den.